Hemma från neonskyltar och fetma.
Jag ska inte tråka ut er med skildringar av Central Park, pannkakor med sirap och övrigt leverne i New York. (Kul var det!)
Några höjdpunkter dock: att jag fick uppleva stand up legenden Jackie Mason live - sprang förbi en affisch, chansade och fick biljetter till hans 9:e och sista Broadway-show någonsin.
Han måste vara runt 80 men hade fortfarande tajming och "funny bones",bra material,värme och skärpa - en lektion i yrkesskicklighet! ( I USA behandlas de "äldre" - det vill säga de som KAN något! -med respekt. I Sverige döps du till föredetting vid 45. Tragiskt.)
Sedan fick vi, två dagar senare, avnjuta Louis CK (!) som uppvärmare åt Ricky Gervais på Madison Square Garden.
Han körde bara tio minuter men de var förkrossande bra, det var längesedan jag grät av skratt åt en stand up komiker.
Svidande tajming!
Ricky var också briljant(givetvis) även om jag (i egenskap av Conneseur/nörd) kände igen det mesta av hans akt.
Nu gjorde det ingenting för han är så jävla rolig i allt han får ur sin runda brittiska kropp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
45!? Satan!
Din f.d. vän Lars, 51!
Skicka en kommentar