Såg några avsnitt av "Svenska hjärtan".
Radhusångest, uppdämda känslor, dubbelspel och annat myspys.
Som att leva mitt i en Jan Stenmark teckning.
Välspelat och oerhört kvävande att titta på men skönt efteråt -som att ha överlevt ett gisslandrama.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, det är så fint det du skriver. Liknelsen över hur det känns att ha plöjt igenom programmen är delikat! "Som att ha överlevt ett gisslandrama."
Jag önskar det var jag som skrev det först. Så ruggigt bra. Chansen finns att jag gör en sån där löjlig tvåa på de raderna till någon och känner mig rolig en stund. Sen går jag hem och kommer på att det var Perssons ord.
Sno frasen och nyttja den skamlöst!
Om jag kunnat bidra med en formulering värd namnet så är det jag som ska tacka för berömmet!
mvh TP
Skicka en kommentar