Kitsch och bajs

Toalettkitsch är så trevligt!
Vi skaffade nyss två små, färgglada WC-plastgubbar, sittande i en liten kanot.
De fick hänga på holkens insida och sprida sin blåa "rengörings"- sörja vid varje spolning. Funktion och kitsch i ljuv förening, strax under höger lår...

Idag föll de handlöst ner i min avföring.
Jag har väntat på denna final för dessa kanotister. De båda förolyckade gubbarna kändes alltid aningen för stora, man kom liksom åt dom lite varje gång man rengjorde ändalyktan. Nu paddlar dom inte mer.

På tal om gubbar och förnedring.
Igår reste sig en man i Umeå-publiken mitt i min show och ropade: "Jag haaar ätit...kötttt...bullarrrr!"
Kvällen stannade av marginellt - vad skulle man svara detta kungörande?
Han var, givetvis, packad med stort P. Eller psykiskt sjuk.
Ikväll är det Norra brunn-dax. Hoppas ingen ätit köttbullar...