Har svärmor hemma.
Alla som vill bjuda ut mig på middag eller behöver flytthjälp kan höra av sig. Kan även tänka mig att donera en del vitala inre organ - bara jag får kvittens på att min flykt från hemmet är legitim.
Svärmor är ingen ond varelse,tvärtom en snäll och social tant.
Ändå är det svårt att koppla av helt - väntar bara på att hon ska kliva in i duschen när jag står där.
-" Jag ska bara ta lite tvål,tänk inte på mig! Ska jag skrubba dig?"
Det är lätt måla upp skräckbilder men hon gör faktiskt väldigt mycket för hemmet:
Diskar,lagar mat,möblerar om...
DAGENS DIKT
"Äntligen hämmad"
Hon vill bara hjälpa till
bli behövd, (som alla vill)
Inte kan man känna agg
när hon stryker våra plagg?
Eller när hon diskar glas
snabbt och ljudligt - med emfas
Vem är jag att alls bli sne
om hon krossar två till tre?
Hur kan jag i harm gå loss
när hon bara "hjälper" oss
kasta skräp i stora lass
(kvitton,CV, Mias pass)
Visst är det en världslig sak
att hon knuffar på där bak
när min tjej och jag diskret
har ett mustigt ,ja,ni vet...
Hintar man ett gram kritik
skaffar hon ett kors med spik
Som martyr är ryggen fri
hjälpsamhetens alibi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar