Grammisgalan väntar.
Jag tippar elva statyetter till Kent, årets nykomling blir nån av alla "ung tjej med gitarr och lugg" och som vanligt får Uggla ingen grammis - det är lite synd om honom.
Det spelar ingen roll om han spottat ur sig hits sen sjuttiotalet,melodier som fastnar,bitande texter om diverse företeelser,har en trogen publik och säljer bra...han får ingen grammis!
Kritikerna har bara bestämt sig för att han inte är bra.
Om Petter hostar kastar de guldstolar efter honom.
"Årets keps....Petteeeeeeeeeer!"
Har vi tur får vi se artister, som ska presentera pris, kämpa sig igenom en krystad,vitsig dialog.
Inget går upp mot denna ofrivilliga skolteater för vuxna kändisar:
artist 1- Nu är det dax för årets kvinnliga artist...
artist 2- Men (spelat arg)...det skulle ju JAG presentera!
artist 1- Jaha...annars kan du väl ta "årets klagosång"...(plats för skratt)
artist 2- Detta tar priset! (paus...blir allvarlig igen)..."de nominerade är..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Magnus Uggla, ja. Jag tror inte att de förlåtit honom sen han var värd där under nittotalet och uppmaade alla att göra något sjukt på scenen eftersom det var direktsänt. Hade som effekt att Teddybears kom upp på scen under sitt nya namn Teddybeers och var full som hela Bajenklacken!
Dessa galor en fullkomlig orgie i prompterdialoger som jag fortfarande inte fattar varför man kör och inte du heller tydligen. Personerna som kör dem verkar ju inte ens ha träffats innan.
Skulle vara kul att få veta vem det är som skriver dem...
Fattar inte vitsen med att TV-sända dessa galor heller. Gör en special med dom som uppträder, men att höra och se nomineringarna är ju som att se målarfärg torka. Eller att lyssna på Salem el Fakir...
Kanske bara är bitter.:-)
Skicka en kommentar