onsdag 26 november 2008

julskuld

Min syster brukade, under hela sin barndom, ge mig väldigt personliga julklappar, saker hon gjort i slöjden eller hemma på kammaren i smyg. Mycket arbete och omtanke låg bakom.

Som om detta inte var rörande nog berättade hon - alltid - att hon jobbat på presenterna sedan april-maj.
"Jag började virka denna gula mössa på våren för du sa att du gillade färgen gul."

Alltid denna otäckt, beundransvärda framförhållning.

Många människor har ju den gåvan, att gå förbi en bokaffär i april, se en bok om båtar och tänka:
"Men, vänta nu....Bosse gillar ju att segla. God jul!"

Jag brukar ge bort dagens Metro i julklapp.
" Jag såg den och tänkte på dig - du gillar ju att hänga med....om vad som ...händer."

5 kommentarer:

Joanna sa...

HAHA xD Det är nästan värre än min syster som bestämt sig för att ge tillbaka pengarna hon är skyldig mig i julklapp! :)

Mikael Sand sa...

En gammal vän till mig gav en gång tillbaka alla saker han lånat av sin pappa i en stor låda. Tro det eller ej men det var synnerligen välkommet.

Pappan hittade gamla skivor han gillade och hade glömt att han hade t ex.

Kanske något att tänka på i dessa juleklappstider där vi ska köpa 2nd hand till alla våra vänner men ingen vill ha det.

Artistic sa...

MASTIFFKUUUUUUUUK, MASTIFFKUK, KUK, MASTIFFKUK, KUKMASTIFF!!!!!!!!!

Tobias sa...

Jag säger som Johan Glans:
"Årets julklapp är en upplevelse, så jag tänkte ge mina föräldrar en känsla av besvikelse"

PS. Däääär kom mastiff-utropet, ja.
Man är inte trygg ens på nätet:)

Artistic sa...

Hahahahahha, Johan glans är fanimej Rojjal strejt flash..