Blinkers - nej tack!

Jag vet inte om bilister i hufvudstaden av någon religiös princip - okänd för inflyttade drängar som er förtrogne - vägrar använda blinkers eller om det är ett sätt att hålla sig själv vaken vid ratten mellan latte nummer sju och åtta.
Oavsett vilket så är det uppenbart att det gemensamma kodspråk (sossetvång) som kallas trafikvett - icke tillämpas. Jag orkar inte få uppstötningar,chockvågor och känna mina inre organ byta plats vid varje simpel biltur.
Igår hände det igen.En man i stor,bortom alla gränser fet stadsjeep, iklädd sportig jägarhatt alá Hemingway - vilket är praktiskt, ifall en tiger anfaller vid slussen - kastade sig ut, tvingar vår bil att tvärbromsa och mejar nästan ner folk som går över gatan vid grön gubbe (sossetrams igen.)Sen slog mig tanken:
Hur fanken vågar blinda människor alls ge sig ut? Ens utanför dörren? Det är ju som en actionfilm vid varje gathörn!
"Jag har ju en käpp!" svarar dom.
Precis. En vit magisk stav som läser av när Gustaf af trollesilver prejar sin monsterlåda till bil över din blinda lekamen för att hans sushi i baksätet börjat kallna...



DAGENS DIKT

"Och hör sen!"

Blinda är så modiga
tycker faktiskt jag
att de inte blodiga
slår sig varje dag

Bör de inte lagligen
guidas allihop
så de inte dagligen
faller i nån grop?

Att de inte trampar snett
på gemene man
eller bara titt som tätt
krockar med varann

Blir jag blind, med allt jag vet
just om tuff terräng
lämnar jag med säkerhet
inte ens min säng!