Livstecken

Har varit i Örebro och skojat på Björnstugan. En man i publiken utnämnde jag till Ernst Kirsteiger - han var faktiskt rätt lik.Hela stället skrattade nästan lite för mycket åt denna,trots allt,billiga iaktagelse i stunden - sen fick jag veta att sonen till äkta den Ernst satt två meter därifrån.

Lyckades även tidigare på kvällen göra 25 Nordea-människor rejält glada utan mikrofon på ett kontorsplan som spelplats. Fan om inte lite yrkesstolthet kröp innanför skinnet på er ödmjuke förtrogne. Att det går att få folk att hulka och gråta av skratt utan rejäla förutsättningar.

Dikt kommer, nu tåg från Gbg...